pedagogkerstin.blogg.se

Den här bloggen handlar om mina strävanden, fuderigar, klarheter, hårsliterier och slutsater kring olika ämnen i förskollärarutbildningen.

Anknytning

Publicerad 2015-10-21 21:50:00 i Allmänt,

 
 
Inskolning är ett ständigt återkommande moment i förskolan. Gamla barn börjar i skolan och nya barn kommer till. Hur en inskolning går till är olika. En del har snabbinskolningar på några dagar. Andra har lite längre tid. Vissa har gruppinskolningar där flera barn börjar samtidigt och barnen får kontakt med alla pedagoger på avdelningen kontinueligt under inskolningen. Skolar in barnen en och en och har en viss pedagog som sin huvudpedagog att känna sig trygg med. Kruxet med det är att när den personen inte är på förskolan så försvinner barnets anknytningsperson. Då finns det ingen barnet känner sig trygg med. Vid en gruppinskolning hinner barnen bli halvtrygg med flera pedagoger. Vilket gör att det förhoppningsvis fungerar ok med de flesta pedagoger på avdelningen. Men det finns å andra sidan kanske ingen som barnet känner sig jättetrygg med heller när inte föräldrarna är på plats. Vi får också tänkta på att alla barn är olika.
 
Broberg, Hagström, Broberg(2012) förklarar inskolningens/ invänjningens mål i tre punkter. Barnet ska vänja sig vid den nya miljön. Barnet ska hinna lära känna minst en pedagog så bra att den kan fungera som ersättare för föräldern medan den är borta. Författarna framhåller här att två veckor är en önskvärd tid inskolningen. Barnet ska vänja sig att klara sig flera timmar i sträck utan sina föräldrar, i början bör enligt Broberg, Hagström inte föräldrarna lämna längre stunder än tre till fem timmar åt gången. Pedagogen ska fungera som substitut för att hålla barnets anknytningssystem i viloläge. Så att barnet kan leka och utforska. Barnet behöver känna att dess föräldrar inte tycker att det här är farligt. Att de litar på pedagogerna. Barnen behöver något som Broberg, Hagström refererar till som en trygg bas och en säker hamn. Från den trygga basen kan man så småningom våga sig iväg på upptäcksfärder med stöd och uppmuntran. För att sedan välkomnas tillbaka för skydd, uppmuntran, tröst och hjälp. Jag tror personligen att det är viktigt att sitta minst ha en pedagog som sitter still på förskolan. Som den trygga basen och säkra hamnen. Framförallt för de små. Ute skulle jag vilja ha en fast plats där det i stort sett alltid sitter en pedagog. Så att barnen vet det. De behöver inte hela tiden hålla koll för de vet att här sitter den här pesonen. Två veckors inskolning och 3 till 5 timmars dagar låter förståss vettigt anknytningsmässigt men av det jag sett när jag vickarerat i förskolan är det ganska ovanligt. Jag har också sett barn som tagit väldigt lång tid på sig innan de varit trygga nog att komma igång med lek. Men det känns ocskå ganska ovanligt, Frågan är om en två veckors inskolning hade gett de här barnen den trygghet de behövde mycket tidigare? Men det skulle bli himlarns trångt på förskolan om höstarna när många barn skolas in om alla hade med sig sin föräldrar i två veckor var, men alla är vi olika och trygga, nyfikna barn vill vi ju se i världen. 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Pedagog Kerstin

Jag heter Kerstin är 44år och läser till förskollärare.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela